onsdag 11 maj 2011

Skolan var inte bättre förr!


Äntligen! En lärare som faktiskt skriver ett inlägg i debatten. Till råga på allt är Fredrik Karlsson lärare i min gamla skola, även om han började undervisa där långt efter att jag gått ut.

Jag ska erkänna att är det någon jag är rädd för så är det skolminister Jan Björklund. Och jag tycker att det är urläskigt att han får lov att styra över den i särklass viktigaste institutionen vi har i vårt samhälle.

Min dotter går i en kombinerad förskola/skola för barn mellan 1-12 år. Totalt finns det cirka 60 barn på skolan och alla känner alla. Lärarna tar gemensamt ansvar för barnen och det är inte ovanligt att de som undervisar på låg- och mellanstadienivå tittar in hos förskolebarnen. Vid Lucia och vårföreställning är alla barn delaktiga utifrån sin förmåga.Jag tycker det är suveränt. De små barnen blir nyfikna och lär sig av de större, de stora barnen känner ansvar för att ta hand om de små. Det är utvecklande, kreativt och inte minst verkar de ha otroligt mysigt ihop.

Förutom att jag gillar min dotters (för)skola så påminns jag på föräldrarådsmötena - också de gemensamma för alla årskurser - hur mycket bättre dagens skolplan är än när jag gick i skolan. Eleverna är med och skriver sin egen utvecklingsplan. Och eftersom barn ofta är skrämmande ärliga i sin syn på sig själva så funkar detta kanon. De vet precis vad de behöver träna på och vad de redan kan och vilka utmaningar de behöver. Med andra ord är detta ett utmärkt sätt att arbeta med mål utifrån varje individs unika förutsättningar. För att inte tala om att de blir delaktiga i och ansvariga för sin egen utbildning.

Dagens skolbarn får praktiskt och handfast lära sig demokrati i samma ögonblick som de träder in genom skolans portar. De har möjlighet att påverka och vara delaktiga och de får lära sig ta ansvar. De får lära sig att söka kunskap, istället får att få den tilldelad. Kraven har inte minskat, utan snarare ökat. Åtminstone borde det vara på detta sätt om man jämför den gamla skolplanen med den nya.

Men till sist och syvenest så är lärarna och deras chefer det mest avgörande för att skolan ska funka. Är lärarna oengagerade eller har en chef som inte klarar av att ta ansvar, så hjälper det inte hur bra skolplanen än är. Men det är en helt annan diskussion och kan inte regleras genom lagtext.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar