Slutet av 80-talet. Pappa äger dataspelsföretag. Pappa upptäcker dataspelsvärld. Pappa försvinner. 20 år senare. Sonen rik, till följd av ärvt företag, outsider. Pappans företagspartner får ett meddelande från pappan. En adress. Sonen hittar adressen och hittar porten in i dataspelet. Resten kan ni lista ut själva.
Tron är en riktigt snygg film utan några som helst överraskningar. Tempot är högt och replikerna levereras oklanderligt precis med så jämna mellanrum att man inte hinner tröttna på de lagom långa scenerna späckade med action och coola effekter. Här finns snygga slagsmålsscener, snabba motorcyklar och flygande färdkoster. Alltihop ackompagnerat av en lång 80-talsinspirerad musikmatta utan slut. Det här är den perfekta filmen att se efter en lång arbetsdag toppad med hämtning på dagis, middag och nattning av barn. Den kräver ingen eftertanke men är underhållande och snygg nog för att man ska hålla sig vaken hela filmen.
Jag gillar den. Storyn är ultratunn. Men i kategorin dussinfilm är den helt ok!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar