Alla dessa rabatter!

I dagens Metro står det att läsa om hur kunderna struntar i butikernas bonusar. En tredjedel av alla erbjudanden som går ut till oss med olika bonuskort används inte. Experterna tror att det beror på glömska. Tjosan! Glömska? Jag vet inte, men i mitt fall beror det på att jag tycker att de flesta erbjudanden är ganska ointressanta. Faktum är att jag går längre än så. Jag tycker att alla dessa erbjudanden och rabatter är fruktansvärt irriterande, onödiga och inger en falsk känsla av att jag som lojal kund får ta del av de gigantiska kedjornas vinster. När jag tänker efter blir jag faktiskt förbannad på att vi förväntas gå runt med tio, femton plastkort som ska dras i tid och otid för att "tjäna" några kronor hit eller dit.

För jag är inte en särskilt trogen kund. Jag köper de produkter som jag vill ha, antingen för att jag tror att de är bra, ibland för att jag blivit lockad av duktiga marknadsförare. Och så gillar jag bra service.Jag struntar i om jag handlar maten på Coop, Hemköp eller ICA. Jag är mer intresserad av innehållet i förpackningen. Detsamma gäller kläder, det är design, kvaliteten i tyget i förhållande till priset och produktionssättet som avgör, inte om det står HM, Gaultier eller Kuyichi på lappen. Sorry.

Tillbaka till rabattdjungeln. För bland alla de snåriga buskarna finns ett antal saker som jag skulle vilja lyfta fram. Som förvandlar ett till synes bagatellartat i-landsproblem till något större. Enligt artikeln i Metro är det alltså flera miljoner pengar som vi konsumenter inte utnyttjar. Och detta handlar bara om erbjudanden som är kopplade till bonuskorten. Lägg till alla andra rabatter och erbjudanden. Jag har några förslag på vad man göra med dessa pengar, plus de pengar som går åt till att trycka upp rabattkuponger:

1. Förbättra villkoren för de som tillverkar kläderna i de där länderna som vi ofta importerar från.
2. Höj ersättningen till alla bönder. De är de som ska ha kred, inte de gigantiska livsmedelskedjorna.
3. Sänk priserna (fast jag tror att det blir marginellt).

Och så till ett annat hatobjekt: Mängrabatten! Köp tre t-shirts till priset av två! Köp en dator och få cykeln på köpet! Prenumerera på fem nummer och få ett lyxigt set med tvålar! När jag ska köpa en ask med läkerol på pressbyrån frågar killen i kassan: Du vet väl att om du köper två askar så kostar det bara 25 kronor. Men stopp nu. En ask kostar 13,50 kronor. Hur kan 25 kronor någonsin bli mindre än 13,50? Behöver jag verkligen tre t-shirts? Och vad ska jag med ett lyxigt set med tvålar till?

Hallå! Var finns alla som pratar om klimatångest, miljö och inte minst risk för fetma när det kommer till mat och godis när det kommer till denna "på-köpet-konsumtion". För det måste vara den mest onödiga konsumtionen av alla.

Jag är en person som gillar att shoppa. Jag älskar att konsumera, jag erkänner det. Jag är ett barn av min tid på det sättet och det står jag för. Och jag försöker hitta en balans som gör att jag på ett lite lagom sätt kan leva med det. Men den här onödiga, påtvingade konsumtionen är det värsta jag vet.

Så här är mitt manifest:

- Inga mer bonuskort i min plånbok!
- Konsekvent vägra mängdrabatter, om jag inte på förhand tänkt köpa den erbjudna mängden!
- Självklart nej till reklam i brevlådan och per telefon.
- Alltid tacka nej till alla konstiga på-köpet-produkter, om jag inte i förväg tänkt köpa just denna produkt.